Välkommen till Arnes Pistolskyttesida Portalen för aktiva skyttar

Artiklar Om denna hemsida Börja skjuta På gång Nyheter



Påverkan av olika mängder luft i en patron.


Jag har fått ett flertal mail med just denna frågeställning och tänkte då att råda bot på dessa frågor genom att delge er min uppfattning
och en mer rådande uppfattning om detta förhållande.
I ett flertal av våra patroner så användes ju inte hela patronens kapacitet till att fylla upp patronen med krut, utan det skapas efter laddning
med krut en ficka med luft i patronen.
Detta är mycket varierande i tex 9 mm patroner är det i stort sett helt fullt med krut i hylsan när man sätter i kulan.
I andra kaliber som tex .32 så är det mycket stort tomrum kvar i patronen.
Detta är ju på både ont och gott, nackdelen med detta stora tomrum i patronen är ju att det är lätt att dubbelladda en sådan patron,
medan's däremot 9 mm patronen inte medger en dubbel laddning, då skulle aldrig kulan få plats!
Därav är en 9 mm patron mycket säkrare än vad en .32 kalibers patron är att hantera när det gäller handladdning.
Hela detta resonemang är ju ganska klart för de flesta handladdare, men nu kommer den verkliga frågan upp på bordet, hur
påverkar tomrummet i patronen i skottets brinntid?
Blir det en jämnare brinntid om jag pekar nedåt med pipan innan skottet skjuts av?
Blir brinntiden bättre och jämnare om patronen är helt full?
Kan vi på något sätt påverka detta?
Borde det vara en typ förladdning mellan kula och krut?

Frågeställningarna är ganska många och de flesta är så konkreta att dom är möjliga att belysa och svara på.
Vi vet ju att hur djupt vi sätter kulan påverkar i högsta grad precisionen framme vid målet, vi talar här om friflykt, det vill säga hur långt
kulan sätts in i hylsan.
På detta sätt skapas ju en fungerande friflykt.
Det finns ju ett grundråd som egentligen inte är tillämpbart på vårt skytte men som säger att kulan ska sättas lika djupt som dess diameter.
Betydligt bättre metod är att mäta upp var bommarna finns i pipan och sedan dimensionera isättningen av kulan så att man får en
acceptabel friflykt. Något som verkligen påverkar vårt vapens precision!
Läs mera om friflykt och headspace.

Så låt oss ta en titt på vilka förutsättningar som gäller vad beträffar just brinntiden och dess påverkan av resultatet av vår laddning.

Om vi helt frångår effekten av olika krutsorter och i stället koncentrerar oss på vad frågeställarna har ställt i sina frågor, påverkan av
mer eller mindre luft i patronen. Skulle detta då påverka vapnets precision?
Man kan ju rent hypotetiskt tänka sig ett scenario där tändhatten tänder en del av krutet men inte allt på samma gång? Detta skulle då
innebära att själva laddningen skulle minska i kraft och att då precisionen skulle på detta sätt äventyras!
Man kan aldrig se att krutleverantörerna anger brinntiden när det gäller krutsorter utan istället anges en snabb brinntid eller en långsam
brinntid. Detta får vi helt enkelt nöja oss med.

Men snabbt över till frågeställarnas spörsmål. Men först en liten redogörelse av själva förloppet.

Det finns två olika tändhattar på marknaden, dels Berdantändhatten som användes i stort sett endast av militär personal.







Fördelen är att just dessa två eller tre hål påstås ge ett jämnare antändning av krutet och ökar också genom att det finns flera hål, säkerheten
vid antändning av krutet. Man kan med gott fog anta att det är säkerheten vad antändning som är denna tändhatts stora fördel.
Berdantändhatten är framför allt en militär tändhatt och skapar stora problem för oss handladdare som oftast kasserar dessa hylsor.
Detta kasserande sker på grund av svårigheten att stöta ut den förbrukade tändhatten.
Lite lustigt är det att den "amerikanska" tändhatten var den som användes mycket frekvent i Europa, medans den engelska tändhatten
fann sitt användningsområde framför allt i USA.
Numera har detta utjämnats och i civila patroner är boxertändhatten den absolut mest frekventa.


Boxertändhatten är döpt efter den brittiska armeöversten Edward Munier Boxer. Översten tjänstgjorde och var chef vid Royal
Labratories in Woolwich där denna tändhatt patenterades år 1869 den 29 juni.
Denna tändhatt används framförallt i det civila skyttet och med fördel av alla handladdare.
Tändhattens förmåga att tända krutet är mera än tillräcklig för ett normalt behov.
Den har fungerat i många långa år utan egentliga problem, viktigt är att den sätts på rätt djup i hylsan och att man konstaterar att
hålet i hylsan inte är igensatt innan man monterar tändhatten.
Om denna tändhatt skulle orsaka de problem som frågeställaren oftast anger så skulle en utveckling ha skett på detta område för många år
sedan, så har inte skett utan denna tändhatt har haft detta utseende och funktion under många, många år.

 



När det då gäller brinntiden för krutet i patronen, påverkas då detta av fyllningens täthet?
Skulle en helt full patron utan luft ge bättre precision än vad en tredjedels laddad .32 patron ger?
Jag vågar nog svara ett absolut nej på denna fråga.

Om jag då skulle peka nedåt med mitt vapen före avfyrning skulle det då ge en jämnare förbränning?
Samma svar nej, absolut inte.

Kan vi på något sätt påverka prestandan genom tex en förladdning mellan kula och krut.
Återigen Nej.

Detta är anser jag myter och inget annat. Om det vore så Berdantändhatten ger en bättre och jämnare påverkan på krutet
så skulle denna typ av patron vara mycket mera vanligt förekommande än vad den är.
Den skulle vara ett måste för alla tävlingskyttar och inte som nu distanserad till militära applikationer.

Epilog.

Det är min fasta övertygelse att det inte finns att hämta någon förbättrad precision i att förändra fyllnadsgraden i en patron,
mera än att en ökad laddning ger högre utgångshastighet och kanske förbättrad eller försämrad precision!
Det är helt andra förhållande som påverkar vårt vapens precision, än att påverka fyllnadsgraden och genom att
eliminera luften i hylsan.
Däremot är jag helt övertygad om att en patron som efter laddning får ligga till sig några månader har en något förbättrad
precsion än vad en nyladdad har.
Varför det är så här, det vet jag inte, men jag har klart kunna konstatera att så är fallet. Men kanske är detta återigen en myt?

Så istället för att bygga vårt vapens precision på myter så återstår inget annat än att hitta den maximalt bästa laddningen för
vårt vapen, oftast är det en lång krånglig väg till detta mål, men när man till slut hittar rätt, då är glädjen hög.

Har du en annan åsikt om detta som du kan leda i bevis, är jag naturligtvis tacksam för ett mail.

Arne Nohlberg 2012 03 19